Söndag den 22 april 2018
Det blev en lagom varm och solig söndag och idealiskt för att skotta i gödselhögen.
Det var bara att välja om man ville ha ej färdigbrunnen (till exempelvis varmbäddar) eller från den del av högen som legat längre och brunnit klart. Jag tror att vi gödselhämtare tog alla av det färdigbrunna och stuvade in i bilarna. Den är ju bara att lägga direkt ut nu under våren.
Det var vår i luften när VTs medlemmar samlades för att lyssna till Tina Westerlunds föredrag om vegetativ förökning. Ett passande ämne när de flesta av oss har satt igång med trädgårdsarbetet för säsongen.
Vid vegetativ förökning får du en kopia av moderplantan. En ny planta med samma utseende, färg på blommorna och samma egenskaper som moderplantan. Till skillnad från fröförökning/sexuell förökning. Då får plantorna olika genuppsättning vilket kan leda till varierande utseende och egenskaper.
I onsdags var det dags för ett nytt inslag hos Västerorts trädgårdssällskap: Trädgårdssamtal medlemmar emellan. Efter de sedvanliga kaffet, smörgåsen och kakan började vi med en presentationsrunda. Därefter kom samtalen i gång vid de olika borden.
Det var verkligen roligt att lyssna när alla berättade om de egna trädgårdarna, olika jordar och tomtens läge. Betydelsen av jordförbättring kom på tal flera gånger, bl.a. nämndes bokashi-metoden. En varning för täckodling på lerjord! Sniglarna trivs alldeles utmärkt i täckmaterialet men gillar inte Malabarspenat!
Kaija Helin, Ph D från Tammerfors, berättade för oss om homeopatiska läkeväxter.
Homeopatin grundar sig på levande varelsers förmåga till självläkning och att mediciner ska hjälpa denna process.
Samuel Hahnemann var en tysk läkare som levde 1755-1843 och som utvecklade homeopatin. Han experimenterade med att späda ut dåtidens ofta alltför kraftiga läkemedel. En princip är att ”lika botar lika”, exempelvis att lök botar snuva; om man skär i lök gör lökens ångor att näsa och ögon börjar rinna, därför är löken lämplig att bota vissa former av snuva.
Lena Nygårds, kulturvetare och trädgårdshistoriker, höll ett mycket intressant föredrag om Rällsjö Brita, som hon kom i kontakt med genom POM:s fröupprop (Programmet för Odlad Mångfald). Ett fantastiskt människoöde och mycket passande på Internationella kvinnodagen åttonde mars.
Lena har skrivit boken “Rällsjö Brita är mitt namn”, något så ovanligt som en dokumentation om en kvinnas liv på landsbygden under 1900-talet. En kvinna som dessutom blev 105 år gammal. Boken bygger på Britas dagböcker, samtal med släkt och vänner, bevarade foton och föremål. Att det finns så mycket fotografier av familjens vardag beror på att det kom unga lärarinnor som vikarier till byskolan som låg i närheten, de fotograferade gärna.
Det var många minusgrader och mycket snö kvällen den 27 februari när 25 glada medlemmar från Västerorts Trädgårdssällskap pulsade fram till Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Vi klev in i ett klimat som kan liknas vid tidig vår i Medelhavsområdet. I den 14 meter höga Medelhavshallen finns kulturväxter och vildväxande arter planterade så att det ska se så naturligt ut som möjligt. Här finns oliv, rosmarin, granatäpple, myrten, fikon, citrus och många fler av de växter som vi förknippar med Medelhavsregionen.
Kön ringlade sig lång när ett drygt 60-tal av våra medlemmar hade trotsat vinterkylan för att låta sig inspireras av Christian Brown, trädgårdsmästare på Zetas Finsmakarens Trädgård och lärare vid trädgårdsmästarutbildningen i Färingsö.
Christian berättade kunnigt och inspirerande på temat ”Grönt, lummigt och blommor året om”.
Han utgick främst från månaderna september – mars, och presenterade barrträd i olika former och storlekar, men han lade också stor vikt vid att visa hur man gör trädgården vinterskön genom andra kompletterande växter som månad för månad tillför färgsprakande lövverk, vacker bark och blommor.
Christians budskap var att barrväxter är formstarka och skulpturala, och ger struktur åt trädgården, men att det formstarka behöver kombineras med växter som tillför färger, rörelser, spännande grenverk och kontraster, för att ge en trädgård som är lockande att gå ut i året om.
Här kan du se Christians presentation igen: Vinterträdgård C Brown
Det blev en härlig start på ett nytt år med 85 entusiastiska och förväntansfulla medlemmar samlade för att lyssna på Eva Rönnbloms föredrag om ”Drömmen om ett växthus” . Vi fick bland annat se flera medlemmars fina växthus – så drömmen kan bli sann!
Många bra tips och ett gratis lotteri med fina bok- och växtpriser blev det dessutom.
Tack Eva för inspirationen!
Måndag den 27 November 2017
Årets sista aktivitet med Västerorts Trädgårdssällskap var den nu traditionella kransbindningen.
Det var totalt 31 personer som band kransar och hade massor av växtmaterial att välja på!
Styrelsen hade varit ute i trädgården hos sig själva och hos grannar och i skog och mark ( egen sådan) och samlat in tall, gran, idegran, buxbom, tuja, ormhassel, vitmossa och grön mossa, kottar av alla slag och röda nypon och mörka mahoniabär och mycket mer. I ett krans-kit ingick också förutom stommen och bindtråd, torkade apelsinskivor, kanelstänger, en liten fågel, ett band och några äpplen och ett urval ”bling” från Kyrkans loppis.
Det blev en ivrig och kreativ aktivitet med fina resultat!
Glögg inledde kvällen med skinksmörgås och en medlem, Annika Symreng, bjöd på cupcakes med Pia Magnussons fina små juliga pepparkakor på. Tack!
Gäst och föredragshållare var Henrik Morin, konsulent på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU. Henrik berättade, målande och underhållande, för runt 50 medlemmar i Västerorts Trädgårdssällskap om Sveriges Lantbruksuniversitets arbete med POM, Programmet för odlad mångfald. Där är Henriks huvudområden samlingarna av äldre kulturrosor samt träd och buskar.
– Rollen som konsulent innebär att jag arbetar mycket med POM:s kontakter mot olika aktörer med verksamhet inom grönt kulturarv och kulturmiljövård, berättar Henrik. Det kan gälla länsstyrelser, muséer, fastighetsförvaltningar, antikvariska konsulter, hembygdsföreningar, förvaltare av trädgårdsbesöksmål etc. Speciellt hembygdsföreningar är en guldgruva i form av kunskap om en byggds kulturarv även när det gäller att lista ut en växts ursprung och ålder.
