Trädgårdsbesök: Koloniträdgårdsföreningen Linnéa

Tisdag den 16 augusti 2016

Vi var ett 50-tal intresserade som kom till Linnea Kortenslund. Det var molnigt men ett behagligt sensommarväder.
Vi samlades i föreningens samlingshus där Christine från styrelsen försåg oss alla med färdiggjorda underbara smörgåsar och hembakade morotskakor. Helt fantastiskt!!
Vid föreningshuset stod Mona och tog emot oss; en av de entusiastiska kolonilottsägare vi träffade.
Mona visade oss till sin kolonilott. När vi öppnade den blå grinden till hennes trädgård kom en bedövande doft av timjan emot oss. Vi gick på den! Monas intresse för trädgård har alltid varit enormt och hon hade själv gått en trädgårdsdesignkurs på nätet. Hon bor med sin man i Hälsingland men bor i sitt fina hus från mars-oktober.
I trädgården rann en bäck med näckrosor med en liten ”Monet-bro” man kunde gå över. Hennes stora stolthet var nog ändå hennes liljor och det kunde man verkligen förstå; mycket högre än Mona själv. Det fanns både mycket vackra rosor, vit litet ovanlig stormhatt; elfenbensstormhatt (Aconitum ’Ivorine’, tack Eva Rönnblom), vinterkyndel som var planterad som häck och så mycket mer. Tack Mona!

När vi kom tillbaka till föreningshuset mötte oss Jenny och Hans ett bipassionerat par som är med i föreningens grupp som tar hand om bikuporna. Bin är som vi vet viktiga för naturen för pollinering och föreningen är miljöcertifierad och tycker att det är viktigt. Ca 60 kg honung produceras under en säsong. Detta säljs sedan till andra koloniägare. Bina ägs av föreningen. Vi fick lära oss mycket om drottningen, drönare och arbetsbin. Med tanke på att ett arbetsbi producerar ca 1 tsk honung under sin livstid (3-4 veckor lever den) kan man förstå hur många arbetsbin det måste finnas och hur mycket dom får arbeta. När bin är missnöjda skylls allting på drottningen och då försöker drönarna skapa sig en ny drottning och det är då som man säger att bin svärmar. De försöker alltså skapa en ny bi-koloni.

Efter denna genomgång kom Irene, husfrun och hämtade oss för en vandring runt i området. Vi fick höra en hel del skrönor om några som bott i området; bl a om hälaren Sanders som hade ett hus som var så finurligt att han kunde smita om polisen kom. I flaggstången hade både klockor och mycket annat hittats. Hon berättade också om fester de håller, och att alla har sina sysslor att utföra för att hålla området i ordning. Också om den första skorstenen som byggts 1939 och den betalning muraren ville ha var en kvarting för varje hörn.. Koloniföreningen bildades 1921 och då låg den vid Brommaplan. Därefter, 1939, flyttades hela området med hus där det ligger nu.

Vi får verkligen tacka dessa entusiaster som tog så väl hand om oss.